Svenskt drönarförbud: Hur påverkar det filmproduktionen på och utanför nätet?

 

 

Under hösten 2016 infördes ett förbud mot att filma med så kallade drönare enligt den svenska kameraövervakningslagen. Detta beslut från Drone ready for take-offHögsta förvaltningsdomstolen har inneburit stora problem för de privatpersoner och företag som satsat på utrustning för att ha möjligheten att filma med drönare. Det enda undantaget från denna lag är de som redan innan har tillåtelse att använda sig av kameraövervakning.

Det är inte bara privatpersoner och mindre företag som är upprörda över beslutet. Även flera större mediehus har protesterat mot förbudet och påpekar att beslutet slår hårt mot möjligheten att bevaka och rapportera nyhetshändelser.

De upprörda känslorna späddes på av det faktum att det är tillåtet för medborgare i andra EU-länder att filma med drönare eftersom lagen enbart gäller svenska medborgare eller personer och företag etablerade utanför EU.

Kritikerna menar att beslutet slår hårt mot flera yrkesgrupper, inte bara de med yrkeslicens för att flyga drönare utan även journalistkåren och de personer som arbetar med att producera filmer. Enligt branschorganisationen finns idag cirka 2000 företag som har tillstånd för att fotografera med drönare och ytterligare runt 200 000 drönare finns bland privatpersoner. Det finns idag även tävlingar i flygning med drönare vars utövare inte längre kommer ha möjlighet att utöva sin sport.

 

Förvaltningsdomstolen har anklagats för att vara efter sin tid och omodern då de tolkat kameraövervakningslagen. En utredning har tillsatts för att undersöka om kameraövervakningslagen behöver ses över med time code film slate, just add your own information to the blank slatetanke på all den teknik som finns i samhället idag där även de enklaste mobiltelefonerna i de allra flesta fall har försetts med videokamera. Frågan är också hur förbudet går ihop med pressfriheten och det faktum att Förvaltningsdomstolen tidigare godkänt filmkameror monterade på cyklar och i bilar. Här lutar sig Högsta Förvaltningsdomstolen mot resonemanget att dessa vid behov kan förflyttas av kameramannen.

Bland annat SVT har meddelat att de inte tänker följa lagen utan att de lutar sig mot yttrandefrihetsgrundlagen och sitt utgivarbevis. De har vid flera tillfällen sedan förbudet använt drönare med kameror enligt deras egna uppgifter. Denna tolkning av lagen ger hopp till fler journalister och yrkesflygare som hoppas på att ännu en gång få använda sina drönare.

Leave a Reply